Tweetreflektioner

10 veckor har gått – har jag lärt mig något nytt?

Med risk för att dra alla över en kam: När man är 20 år gammal borde man kunna kalla sig för vuxen. Man är ju inget barn längre, och inte heller en tonåring.  Jag är 20 år gammal. Jag har gått 13 år i skolan och hunnit jobba i ett år. Jag har flyttat hemifrån, jag kör bil, jag betalar räkningar och jag har besökt Systembolaget. Ja, då är jag väl vuxen?

För några veckor sedan hade vi en diskussion i klassen. Där pratade vi om oss själva som vuxna. Vi pratade om hur barn och ungdomar beter sig annorlunda på de sociala medierna, om man jämför med hur VI vuxna beter oss, och hur VI vuxna ska visa dem hur man bör bete sig på nätet genom att göra rätt själva. Det var något underligt med det där, för jag kände mig varken som VI vuxna, men inte heller som DE barnen/ungdomarna. Jag var någonstans mitt i mellan. Samma dag skrev jag inlägget “Du är bara ful på Instagram”. Där skriver jag om mig själv som vuxen, för ja, i verkliga livet kanske jag inte känner mig vuxen, men i internet-världen, där ser jag faktiskt mig själv som vuxen.

Detta är den största insikten om mig själv som jag fått under dessa tio veckor när vi har behandlat ämnet Lärande och Delaktighet i Digitala Medier. Inte bara att jag faktiskt är vuxen, men att vi gärna delar upp vår värld i två delar. Det är något av en trygghet för oss att vet hur mycket vi kan styra vår andra liv, det där livet vi har i de sociala medierna och på internet. Där kan vi skapa och sortera för att sedan dela med oss av det vi vill. Något som de i Networked förklarar som “the cloud” (Networked s.94). Vi lär oss alltså inte bara i klassrummet och i skolan, utan vi lär oss faktiskt över allt, och i dagens tekniksamhälle så kanske vi framförallt lär oss på internet som jag nämner i “det skrämmande, men hjälpsamma”. Detta märkte vi också under vår situering då vi undersökte hur det var att lära i en miljö som inte var ett klassrum eller en föreläsningssal. Det finns så mycket som påverkar oss i vårt lärande, så som ljud och händelser runt omkring. Klassrummet är ändå en säker miljö för oss, en trygg plats, och vad händer med vårt lärande när vi hamnar utanför den tryggheten? Efter att ha läst vad alla skrev i vår Facebook-grupp förstod jag att alla kände lite likadant. Det var skönt att inte behöva sitta i ett klassrum, men å andra sidan så var det svårare att koncentrera sig i en miljö utanför skolan med intryck hit och dit. Jag tror att det är samma när vi lär på internet. Det är lätt att hamna på sidor som inte hjälper oss i vårt lärande när man sitter och pluggar framför datorn. Vi sitter med olika flikar uppe och kan hela tiden se om något händer. För att skapa ett hållbart lärande måste vi hitta balansen även i hur vi lär oss. Till exempel kanske det kan hjälpa mig att kika in på Twitter då och då och se vad som skrivs, gå in på någon artikel och få mer inspiration till mitt eget arbete.

Det där med trygghet var något som vi redan i block ett i kursen fick bita tag i. I en utav mina första tweets om kursen skrev jag såhär:

Har jorden varit platt en gång o plötsligt blivit rund så kanske vår verklighet snart kommer att förändras på samma sätt #dml100 #drastiskt

— Julia Thielen (@ThielenJulia) September 10, 2013

Den tryggheten och tilltron som vi känner gentemot vår verklighet kan ibland vara dålig för oss. För hur vet vi att vår verklighet stämmer? Hur vet vi att forskningen stämmer? Kan vi verkligen lita på allt som sägs och skrivs? Självklart inte. Det gäller att vara kritisk mot det som man hör och läser, och detta gäller speciellt på nätet. Att vara källkritisk är något som jag tar med mig från vår kurs Lärande och Delaktighet i Digitala Medier. Jag har lärt mig så mycket genom att få läsa och sedan reflektera över det jag har läst och sedan få skriva om det här i bloggen. Jag skrev också om en annan trygghet i inlägget “Jordbrukssamhälle, Industrisamhälle, Informationssamhälle, ???”, den sociala tryggheten. Om hur vi söker oss till våra teknikprylar när vi inte känner oss trygga i en social miljö. Jag börjar snudda vid något som jag har funnit bli min största strävan i den här kursen: att hitta en balans. Både en balans mellan mitt sociala liv på nätet och i verkligheten, men också mellan jobb och privat. Jag tog hjälp av mina föräldrar för att reda ut lite hur tankarna kring hur man använder sociala medier och sköter privata saker på arbetstid går (Networked, Networked Famillies kap.6) i inlägget “Mamma och Pappa Thielen talar ut”. Jag fick då ett lite annat perspektiv, när jag inte bara såg till mitt eget användande av internet och de sociala medierna.

Vi gick vidare till att prata om den nätverkade individen. Målet var att bli en fullfjädrad nätverkad individ, men går verkligen det? Jag har kommit en bit på vägen, men ser inte att jag någon gång kommer att vara färdig. Jag försöker gynna mitt PLN genom att hålla isär mina olika nätverk och var relevant gentemot vad just det nätverket behandlar (Networked, s.262). Men något som jag tycker hör till där är vad jag skrev om i inlägget “Du är bara ful på Instagram”. Hur vi påverka samhällsutvecklingen i en ansvarsfull riktning, alltså hur vi beter oss på internet och även lära ut våra barn hur de bör bete sig på internet. Kanske inte heller bara hur man beter sig, utan också hur man tar hand om sina nätverk bäst. Det är en tankebana som jag först nu i denna kurs har börjat tänka i och jag tror att vi måste lära ut detta till fler. Främst till våra barn då vi genom att vara ansvarsfulla själva visar dem hur de ska kunna vara lika ansvarsfulla.

Även om man idag kom till examinationen av våra PLE/PLN-posters med en klar tanke om hur ens nätverk såg ut och hur man tänkte med sin poster så lämnade man samma sal några timmar senare med fler nya funderingar och frågor än man hade svar på. Den fråga som jag fastnade mest för var den jag fick ut av Mavic. Efter att hon sett min poster frågade hon mig om jag har ett nätverk där alla ingår eller om jag på något sätt delar upp det mellan privat och skola/arbete, och om jag tycker att det är viktigt att dela upp dem? På tafatt engelska försökte ge mitt svar. För mig är det viktigt att värna om vad ens olika nätverk behandlar. Vad vill jag få ut av mitt nätverk i Facebook-gruppen som mitt innebandylag har? Jo jag och de som är med i den gruppen vill få ut information om träningar, matcher och händelser som berör just innebandyn. Där av kan jag till exempel inte skriva något som berör mitt intresse för typografi i den gruppen. Det här inte där till och varken jag eller mina lagkamrater kommer få något ut av det. Vi vill i dagens samhälle vara så effektiva som möjligt och därför är det viktigt att rikta sin information i rätt nätverk.

 

Sammanfattningsvis har jag lärt mig att jag faktiskt är vuxen, att vi inte alltid lär bäst i klassrummet, att vi måste värna om våra olika nätverk, att vi måste lära ut ansvar till nästkommande generationer, att vi ibland måste ta oss ur vår trygghet och spräcka filterbubblan som omger oss så snällt och att jag är en aktivt nätverkad individ, men långt ifrån klar.

 

Källor:

Rainie, Lee, Wellman, Barry(2012), Networked, The MIT press, London
Nordström, Livia, Universitetsadjunkt i medieproduktion, 2013
Bernhardsson, Lennart, Universitetsadjunkt i datavetenskap, 2013

Standard
Tweetreflektioner

Mitt PLE/PLN

PLE:PLN_2_poster_klar

I mitt PLE har jag två viktiga artefakter. Jag har min dator och jag har min mobiltelefon. Det är i från dessa två som jag utgår. Telefonen använder jag mest till att hålla kontakten med min familj och mina vänner genom telefonsamtal och textmeddelanden, men jag använder den även för att hålla koll på Instagram och Twitter flödena, samt ibland Facebook flödet. Det är även telefonen som jag använder när jag är i från hemmet eller skolan där jag inte har tillgång till wifi. När jag är hemma är det genom datorn som jag håller koll på dessa tre sociala medier som utgör de största delarna av mitt PLE. På Facebook har jag grupper som delar upp mitt nätverk i mindre grupper. Jag har bland annat en grupp för mitt innebandylag, en för min klass, en för mina vänner från gymnasiet, en med en mindre grupp från klassen som jag umgås mest med och en grupp där mina släktingar lägger ut bilder, både gamla och nya. På Facebook känner jag alla personer som jag nätverkar med vilket är den största skillnaden från mina nätverk på till exempel Instagram och Twitter. Twitter har blivit det forum där jag följer personer och organisationer/företag som arbetar med media, design, reklam och marknadsföring. Här har jag vidgat mitt PLN mest sedan vi började använda Twitter flitigt i början av kursen. På Instagram följer jag både person som jag känner och personer som är av intresse för mig. Där kan jag följa med i deras vardag även om jag inte är med eller har pratat med dem. På varken Instagram eller Twitter behöver man få en bekräftelse av personen man följer om lov att få följa (om inte användaren är låst), så som Facebook har vänförfrågan, vilket leder till att det är lättare att skräddarsy sitt nätverk på dessa två sociala medier. Jag kan välja att följa i princip vem jag vill och få ta del av deras tankar, åsikter och idéer.

Något som jag söker efter i mitt PLE och PLN är inspiration. Detta kan jag hitta på både, Facebook, Twitter och Instagram. Några mer renodlade forum där jag hittar inspiration från är Pinterest, Youtube och det senaste har även Flickr blivit en stor inspirationskälla. Den kreativa processen är viktig för mig i mitt skolarbete (och framtida arbete) eftersom att jag är en kinestetisk person då jag stimuleras av musik och bilder. På youtube hittar jag ny musik, men även videor där människor lägger upp tutorials på till exempel olika photoshop tips. Pinterest är ett forum som jag använder både på mobilen och datorn, där av konsumerar jag detta forum väldigt mycket. Det är allt från inredning, kläder, håruppsättningar och mat till reklamadds, grafiska profiler och typografi. Det som är så bra med Pinterest är att jag kan samla allt som jag tycker om och sortera på olika så kallade boards. Det finns också bra fotografi-inspiration på Pinterest, men för att få ett mer renodlat flöde har jag istället valt att följa olika fotografer på Flickr.

Jag har lärt mig mycket om att delad med mig i mina nätverk sedan jag började på Digitala Medier. Först och främst började vi blogga. Jag valde att använda mig utav WordPress då jag vet att man, om man vill, kan betala en summa för att få en egen domän samt att det är enkelt att få till en snygg design där. Att man även kan ha ett RSS-flöde på en blogg eller en hemsida var något nytt för mig. Använder mig utav Vienna för att ha koll på de bloggar och hemsidor som jag följer. Detta tycker jag är ett väldigt effektivt sätt att följa människor då det bara kommer upp något när de har uppdaterat. Något annat som jag nu för tiden använder mig flitigt av är Dropbox. Här kan jag enkelt och snabbt skicka och ta emot bilder, texter och skolarbeten mellan mig själv eller med vänner. Jag har flera gånger fått hjälp av och även hjälp en vän till mig som läser till webbredaktör genom att ge varandra kritik på uppgifter och läsa igenom texter. Man kan även använda mailen till detta, men jag föredrar Dropbox där man lätt kan sortera och dessutom kan göra det direkt i sina mappar på datorn utan att behöva logga in på hemsidan. Mailen använder jag bland annat till mitt nuvarande jobb. Där håller jag kontakt med supporten och bokas på jobb.

Just nu består mitt PLE till större delen ut av familj, vänner, klasskamrater och lärare. I framtiden vill jag se att även kollegor, professionella designers och företag samt kunder kan räknas in där. Jag hoppas att jag både kommer kunna ha en nära kontakt till kunden IRL, men för att båda ska bli så nöjda som möjligt kommer jag vilja ha kunden i mitt nätverk för att lätt kunna hålla kontakten, men även för att kunna marknadsföra kunden och det vi gjort i ett nätverk som förhoppningsvis är intresserade av det. Oavsett om jag kommer att arbeta på en byrå, eller ett annat företag, eller kanske som frilansare så kommer mitt nätverk på nätet att vara extremt viktigt. Jag märkte genom Twitter att många använde sig utav LinkedIn i sitt arbetsliv. Det är ett forum där man kan hitta personer i samma bransch, knyta kontakter och dela idéer. Ett utmärkt tillskott till mitt PLE. Jag ser mig själv använda mig ut av detta i framtiden, kanske till och med redan nu under mina tre år på Högskolan Väst.

Bara under dessa veckor som vi har arbetat med den nätverkande individen och de sociala medierna har jag vidgat mitt PLN med säkert 100 personer. Jag har lagt till både klasskamrater och lärare, men även många professionella personer inom medie- och reklambranschen.

Sättet som vi nätverkar på idag, med The Triple Revolution som grund, kommer aldrig att ta slut (Networked, s.302), men den kommer att ändras. Vi kommer att ha större frihet och makt över hur vi formar våra liv, men vi kommer även att behöva jobba hårdare för att få våra nätverkande behov tillfredsställda. Jag la därför till “to be continued..” på min poster, just för att jag känner att mitt PLE och PLN aldrig kommer att sluta utvecklas.

Standard